Förbryllad

Ibland gör du mig så.. arg.
Ibland gör du mig glad!

Ibland gör du saker som får mig att bli hatisk,
men ibland är du min räddare i nöden.

Oftast sänder jag förbannelser över dig med ögonen,
oftast följer jag dina steg med blicken och ber om att du ska falla ner.

Men ibland vill jag bara gå ner på knän och vädja om att få bli din.

Vad kallar man det här?

Svartsjuka helt enkelt?
Eller inbillar jag mig?
Eller vah?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0