Humanity aint shit

Alltså det blir aldrig rätt jag blir aldrig nöjd jag hatar det jag själv är jag pekar ut alla fel i andra och senare visar det sig att jag har spår av det i mig själv varför varför varförvarför är det så svårt att hantera nåt som funnits i flera miljarder år: livet? hur inkometenta är människorna egentligen? nej nu tar jag bara ut min ilska på fel grejer blabla men det är sant faktiskt jag börjar ogilla mänskligheten redigt mycket nu för tiden det blir den nästa dumma tatueringen "Humanity aint shit!" som ett fuck u till alla horungar som kallar sig själva för varelser med hjärtan ni har inga hjärtan, VI har inga hjärtan, vi har bara en bloddränkt muskel som pumpar ut blod inget annat inga känslor kvinnan är inte alls mer ödmjuk än mannen eftersom mänskligheten vet knappt vad ödmjukhet betyder alla är fuckers alla = alla dom JAG sett, inte alla i världen antar jag jag ska inte generalisera alltför mycket nu trots att jag gör det varje dag hela dagen.

Gah. Ibland hjälper det att vara oresonlig och skylla på allt du inte kan hjälpa.
Det är så, att vara människa. Människan, den rasen, den kan suga min håriga snopp.

Mina nära o kära är inga människor,
ni är saints.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0